Vinterlördag

2009-02-21T08:04:00.001-08:00

Idag lördagen den 21 februari 2009, har min man R och varit till Breviksbadet och lekt med min allra ”äldsta” skolkamrat A-M och hennes man A.

Ja, det låter konstigt men vi var där med våra små hundar. Jag har en Kungspudel 8 mån, svart och jätteglad, Atlas.

A-M och A har en Lagotto Lilla Ludde 5 år, han älskar att bada, trots all issörja.

A-M är uppvuxen i på Kungsbacksvägen i Margretelund.

Dollan

Hur det kom sig att jag hamnade i Åkersberga

2009-02-02T08:06:00.000-08:00

Dagens minne 2:

Min biologiska mamma, (Mammi), Vera ,flyttade till Österskär i slutet på 40-talet tillsammans med mina bröder. De bodde de i en sommarstuga som fick eldas i vedspisen hela vintern.

Mammi fick i Åkersberga kontakt med en dam som hette Brita Brandt som bodde på Åkersbergavägen, S och B var skolkamrater med hennes son Per-Olof.

Hos Brandts tillbringade B och S många dagar, med mat och andra förnödenheter.

Mammi och Brita förblev mycket goda vänner. Hos dem tillbringades många middagar med bl a krocketspel och kort. Det inmundigades härliga middagar både sommar och vinter. Tillsammans även med familjerna; Synnerholm, Bertil och Brita, Åsman och sommargästerna Torivers.

Tyvärr kunde hon inte försörja 3 barn utan jag blev fosterbarn hos Siri och Uno Åkerman med deras son Claes. Där bodde jag tills 1950 då jag fick ett nytt fosterhem hos Kaleb och Ruth Bevner.

Jag hade en fantastisk uppväxt. Gissa var? Jo i Säbykyrkan (Missionshuset) där (foster-) pappa var vaktmästare och (foster-) mamma arbetade på Åkersberga Ålderdomshem (Stenhagsvägen). Ni kan inte ana vilka lustiga figurer jag fick träffa.

Jag kommer särskilt ihåg en liten dam alltid välklädd och en stram knut i nacken, hon hette Tekla, varifrån hon kom eller vem hon var fick jag aldrig något svar på. (Det kanske var så att ingen visste säkert).

När det var gudstjänst var jag så trött att jag sov under bänken, men det var inte bara onyttigt jag kan nästan alla sångerna som sjöngs utantill än i dag.

På mammas arbete fick jag ha min fina trehjuling som de köpt åt mig. Dessutom fick jag bada i den rostfria diskbänken. Kallt må ni tro. I köket fanns ett förråd, där doftade det alltid mjöl.

Man bakade allt bröd till Ålderdomshemmet på plats.

Pappa arbetade även i gruvan på Resarö dit han cyklade dagligen. Där lärde han känna familjen Hagstedt som var trädgårdsmästare.

En dag kom det en Gårdfarihandlare med trumpeter. Min granne Kalle Julin fick en fin trumpet men inte jag. Jag blev enormt ledsen och bedrövad och storgråtande. Så pappa Kaleb cyklade efter tanten och köpte en till mig också. Jag har den kvar fortfarande!

Kalle Julin blev sedermera min klasskamrat som flyttat till Storvreten ca 1,7km norr om Åkersberga.

1952 köpte Kaleb Bevner Skånsta Norrgård av Knut Sporring kontant.

Det blev vårt nya hem.

Huset var uppfört ca 1920 av Knut Sporring. I början bodde Knut kvar på övervåningen i en egen lägenhet. Han luktade alltid snus! Ca 1960 uppförde han en egen villa i närheten, den finns ännu kvar men är lite tillbyggd. (Spinnarvägen i Skånsta). Strax därefter flyttade pappas lillebror in med familj.

När vi flyttade in på hösten 1952 kom min snälla farbror Ruben Johansson och hjälpte oss. ( Det var Kalebs syster Rosas man, de hade jordbruk i Gillberga, Brottby) Vi satt i köket som var ljusblått panelat i pärlspånt, med våra smörgåspaket och drack kaffe.

Vilken känsla, en alldeles egen gård.

Pappa köpte två kvigor en hette Sjuan och Stjärna det syntes i deras panna, dom bodde då i Hydroforrummet där det var varmt, på den tiden hade jag flätor med strukna sidenband i, mina flätor älskade dom att snutta på (jätteäckligt tyckte jag förstås).

På en riktig bondgård måste ju också finnas en häst. ”Dockan” som Pappa köpte från det ”militära” kom in i vårt liv. En fantastisk gestalt, sprudlande glad och mycket arbetsvillig, henne arbetade pappa mycket med sommar som vinter.

En eftermiddag på hösten 1964 kom pappa och Dockan hem från skogen, pappa lyssnade på Nyheterna och sade till mamma och mig att nu blir det inte mer jobb idag!

Vi åker ner till Bergqvists konditori och köper en Princesstårta, jag har vunnit 100.000 på mina premieobligationer. Det Ni - kan man kalla en vinst!

Vi festade hela eftermiddagen!

Hälsningar

DolleMargan

Mammi avled 2004, Pappa Kaleb avled 2005 och Mamma Ruth 2006 och min halvbror S avled tyvärr i maj 2008

"Långa raden" - nästan bortglömd

2009-01-21T11:44:00.000-08:00

Dagens minne 2:

Långa raden är ett mycket märkligt minne.

Min klasskamrat MÖ bodde där med sin lillasyster, mamma och pappa.

Mitt emot bodde Ms mormor och morfar ÅkarPelle och hans lilla fru.

Där fanns det en häst, namnet har jag glömt, stall fanns det också, han måste ju ha någonstans att bo och äta.

Under Långa Raden hade H sin läderfarbrik där jag handlade läderband till skor och div saker. (ja, U och A far) Det jag minns är också att senare övertog deras bror denna verksamhet.

Bredvid Långa Raden fanns även Doktorsvillan där dr Liljenberg hade sin praktik.

Som det var förr så arbetade naturligtvis hans fru som sköterska, hon var ganska barsk men förstås väldigt snäll.

Hur kunnig dr L var vet jag faktiskt inte.

Hälsningar

DolleMargan

Mitt(i)GamlaÅkersberga

Vinterlördag

Hur det kom sig att jag hamnade i Åkersberga

"Långa raden" - nästan bortglömd